Vägen mot en ”multisocial” internetframtid?

Standard

Denna artikel http://www.technologyreview.com/web/39321/ omhandlar Facebook-grundaren Marc Zuckerbergs optimism rörande ändringar i beteendet hos dagens internetanvändare: Han menar att de blir allt mer villiga att dela sina liv på nätet.

Detta kan illustreras genom att återge ett citat av ett av hans uttalanden som jag läste i New York Times – “I would expect that next year, people will share twice as much information as they share this year, and next year, they will be sharing twice as much as they did the year before,” – “That means that people are using Facebook, and the applications and the ecosystem, more and more.”….

Denna ståndpunkt har i media kommit att formuleras som “Zuckerberg’s Law”.

Zuckerbergs uttalanden jämförs i artikeln med en liknande och när det begav sig väldigt revolutionerande “lag” som Gordon E. Moore, delgrundare av det multinationella elektronikföretaget Intel formulerade 1965. Denne beskrev då att processorkraften i datorers chip skulle fördubblas för vartannat år. Numera användas begreppet förvisso till mycket av det som ändras exponentiellt. Men om Zuckerbergs profetia visar sig vara sann kan den utgöra en lika viktig roll för samhället samtidigt som Facebookgrundaren själv säkerligen skulle gnugga sina händer av förtjusning.

Samtidigt kan det ju vara värt att nämna att, Zuckerberg, är känd för att ta lätt, just på den personliga integriteten. Hans uttalande: ”Just get over it – no one cares about privacy anymore” har blivit nästintill bevingat. Men precis som det även framkommer i artikeln menar jag att uttalandet naturligtvis skall ses mot bakgrund av att Facebook tjänar mer pengar ju mer personliga detaljer människor lägger ut om sig själva. Det beror ju just på att dessa detaljer gör det möjligt för Facebook att erbjuda ännu mer nischade målgrupper till sina annonsörer, vilket i sin tur höjer värdet på annonsutrymmet. Å andra fick Zuckerberg kanske äta upp sina egna ord när hans eget facebook-konto blev hackat under 2011 http://www.dailymail.co.uk/news/article-2070749/Facebook-security-glitch-reveals-Mark-Zuckerbergs-private-photos.html Kan tänkas att detta resulterade i en något prekär situation för facebookmagnaten..

Med den händelsen som tydligt exempel, menar jag att man skall vara vaksam med sina handlingar på nätet. Det är lätt att lägga ut information om sig själv, men ofta betydligt svårare att dra den tillbaka. Och man kan aldrig vara helt säker på i vilkas händer informationen hamnar. Men det är så världen ser ut idag och den nya teknologin är trots allt enligt mig mest till godo. Den bidrar till nya möjligheter,nästintill utan gränser.       Samtidigt kan vi inte heller undgå samhällets utvecklingen.

Problematiken enligt mig ligger främst i att gemene man troligen inte har tillräcklig kunskap för att ta beslut, på rätt grundlag, rörande sitt internetanvändande.

Om vi håller oss till temat Facebook. Det är enkelt att lägga ut en bild på sig själv i skidbacken samma dag som man ringt in sin sjukanmälan – Såvida man är helt ovetande om att den, om det går olyckligt iaktas av chefen som absolut inte trycker på ”like”.          Om man anser att detta scenario skulle sluta en pinsam situation skall man verkligen tänka till – långt värre situationer kan komma att uppstå om man inte är försiktigt. Situationer som kan sluta långt värre än att du gör dig impopulär hos chefen.

Man skall vara medveten om samt hålla sig uppdaterad på den teknologiska utvecklingen – På så sätt kan man göra aktiva val baserat på sina egna kunskaper, holdningar och erfarenheter. Och sist men inte minst, framförallt med sitt eget sunda förnuft.

Bakåtsträvare i den digitala världen?

Standard

Efter att läst denna artikel av Arne Krokan http://arnek.wordpress.com/2011/10/10/623/ som omhandlar “Den nya författarekonomin” erinrade jag mig en debatt, som följer temat och som kommit att brisera i svensk media under en tid. Kort sammanfattat önskar det Svenska författarförbundet – en facklig organisation, som verkar för författare samt litterära översättare, att regulera tillgången till e-böcker på de svenska biblioteken.

I sitt senaste uttalande, uttrycker man att ”Utlåning av e-böcker kan innebära nya fantastiska möjligheter”. Men i samma sväng framhåller man att kopiering av e-böcker på biblioteken måste ske på samma villkor som för “fysiska” böcker.”De sedvanliga böckerna kan bara lånas ut en gång i taget, således måste e-böckerna behandlas på samma sätt. En bok – Ett lån. ”I samma anda hävdar man också att detta är en samtida och gedigen modell.

Dessa uttalanden fick mig att reflektera och enligt mig är detta både en mycket förbluffande proposition och samtidigt ett uttalande som stinker bakåtsträvande. Förbundet verkar inte ha lärt från film- och musikbranschen, som under lång tid tampats med frågan om hur den digitala kulturen ska distribueras i denna nya tid, där distributionstekniken finns i gemene mans besittning.

Min initiala uppfattning är att förbundets ”samtida” modell kan liknas med en motsättning av teknikens och teknologins utveckling. Detta upplever jag också enbart baseras på att de kulturella förändringar denna utvecklingen för med sig, i deras forum inte smakar “gott” nog.

Jag har också svårt att tro att nutidens “litterära industri” skulle vara mindre kompetenta till att anpassa sig efter en ny verklighet än vad deras föregångare har varit. Om detta skall vara realiteten kanske man skall ställa sig frågan om varför man alls skall använda en dator, när det fungerar “så utomordentligt bra” att skriva med penna?

Jag menar att om biblioteken skulle införa de begränsningar kring e-böcker som förbundet anbefaller, kan vi, av erfarenhet från andra branscher som producerar digital kultur, ana att e-bokläsarna istället i allt högre utsträckning, kommer att vända sig till andra “bibliotek” som saknar dessa limitationer, som The Pirate Bay och liknande sajter.

Det människor betalar för på Spotify är inte musiken i sig, det är en solklar realia att den finns att tillgå även på andra sätt. Jag menar att essensen här ligger i möjligheten till ett socialt lyssnande. Att dela musiklistor med andra, att tipsa om bra musik, glömd musik och ny musik. Samma sociala potential finns säkerligen även i läsandet av e-böcker.Genom att skapa ett gemensamt läsande på nätet, kan bokens ställning i samhället utvecklas ytterligare som referenspunkt för ett gemensamt och offentligt samtal.

Slutligen önskar jag även att formulera, att det ställningstagande förbundet uttrycker är häpnadsväckande och dessutom kontraproduktivt gentemot de författare som förbundet faktiskt har i uppgift att representera. Författarens primära önskan torde ju ändå vara, att faktiskt bli läst.

Hello world!

Standard

Welcome to WordPress.com. After you read this, you should delete and write your own post, with a new title above. Or hit Add New on the left (of the admin dashboard) to start a fresh post.

Here are some suggestions for your first post.

  1. You can find new ideas for what to blog about by reading the Daily Post.
  2. Add PressThis to your browser. It creates a new blog post for you about any interesting  page you read on the web.
  3. Make some changes to this page, and then hit preview on the right. You can always preview any post or edit it before you share it to the world.